Nu kör vi!

På Ruts blogg går det finfint att läsa om när Rut kom ut!

Så här dags om två dygn…

…kanske Rut (?) tittat ut! Plus/minus några timmar. Rackarns spännande!

Sykurs hos Cilla! Filt + två mössor

Eftermiddagen spenderades hos fröken Faborit!

AAAaaaaaaaaaj

Nu vill jag att det ska vara så här dags om tre veckor.

Nu.

Den lilla underbara varelsen i magen sparkar så sjukt hårt på lillblåsan min. Aj aj.

Ljumsk(l)arna är inte riktigt med i matchen längre.

Andas? Pffft.

Diverse andra graviditetskrämpor? Jopp.

P-böter? Jomenvisst.

Lilla bebis, vi är så nyfikna på dig. Är du en liten Rut? Eller visar det sig att du faktiskt är en Olle?

SÅ HÄR DAGS OM TRE VECKOR.

ÅH vad lång tid.

Storebror väntar ivrigt;

Liten nykläckt Arvid

Som nu hunnit bli fyra år

Vecka 37

Vecka 37 från sniskilurken

Här kommer det ske storståtliga blöjbyten

Let the boande begin, fyra veckor kvar!

Blocketfynd

Vinylplast!

Vecka…36!

Och i princip en månad kvar typ på dagen, om man får tro USÖ:s kalender.

Hur mår vi då? Jotack, man kan säga att det är en extremt längtansfull nedräkning nu.

Framför allt efter bebisen. Tänk! Det är en bebis i min mage! Skumt! Någon som lever ett hejdundrandes liv där inne, till skillnad mot Arvid, vars enda livstecken var hickan. Knappt en buff.

Men också eftersom, lite som ett brev på posten efter mitt förra gravid-status-inlägg (vecka 30, tror jag), det sa pang! och så började sammandragningarna. De där förlamande som gör det svårt att stå och gå. Typ leva ett normalt liv. Så inga fler promenader, vilket iofs visade sig positivt mot foglossningen som plötsligt nästan kom av sig. Jag som varit extremt noggrann med att röra på mig mycket under den här graviditeten.

Istället halvtidssjukskriven. Extremt mycket på jobbet just så här års. En olyckad kombination.

Herregud som jag längtar efter att kunna promenera igen. Även att reclaima min kropp i största allmänhet, men vad handikappad man blir av att inte kunna gå som man vill. Knasigt.

Namnfrågan. Arvid, som tycker att det tar en väldans tid att baka en lillasyster, har pendlat mellan Isabelle Karlsson (?!), Äpple, Felix och Rut.

Rut ligger bäst till av ovan nämnda alternativ hos den äldre generationen. Men hur ropar man då? ”Ru-uut!” eller ”Ruuutan!”

Så:

• Rut
• Doris
• Sigrid
• Iris

AAAah snart stundar det (näst) bästa av det bästa; champagne, gravad lax, prosciutto, getost och rött kött.

Vecka 31 and counting

Hej vecka 31!

Kanske dags för en graviditetssammanfattning?

• Mår sällan illa nu för tiden – high five!
• Mycket mindre foglossning än med Arvid – high five! Att på allvar börja få lite småont först nu känns helt ok.
• Av med allt sockersug – high five! Mycket välkommet att sedan ett tag tillbaka inte växa på bredden utan istället framåt, så att säga.
• Gravidyogar – underbart!
• Är storkonsument av ost.
• Har vissa svårigheter med att förklara för Arvid varför bebisen nog inte kommer heta varken Isabelle Karlsson, Päron eller Felix (som han som tur är släppt). Accepterade namn av sonen är hittills de just nämnda samt Rut. Den äldre generationen förespråkar i nuläget Iris.
• Har hittills det mycket lättare att andas än med Arvid – high five! Bebisen ligger liksom längre ned. Tack tack.
• Har sedan vecka 16 sammandragningar så fort jag inte sitter/ligger. Drygt. Men nog ofarligt. Mest irriterande.
• Har börjat handla smal-kläder. Asdumt. Men roligt!
• Är faktiskt mest aggressiv över att jag åter igen måste ha kontakt med USÖ ang snittet då det blivit något knas med utlåtandet. MEN ÅHE.
• Har börjat få en storståtlig vinsamling – high five! SKÅL! i början av april.

Här sitter jag i vecka 22

Och känner mig fyllig och fin. Ungefär så här:

Maria i vecka 22

(Men vad är det för otäck grej där nere mellan benen? Någon sådan har jag inte. Tror jag? Lite svårt att se iofs.)

Förra gången jag var i vecka 22 så jag inte särskilt gravid ut.

Ännu härligare är kommentarer så som ”Man ser att det är en tjej. För då brukar ju höfterna bli bredare!”.

Tack! Tack som fan! säger glatt tjockisen. Och börjar genast googla på om detta är ett kvarstående fenomen. Alltså post bebis. Herregud.

Det var ju precis tvärtom förra gången. Stor mage, ingen rumpa. Nu kör jag lite allt i ett. Stor mage, stor rumpa. All in one!

PS. När jag blir alltför deprimerad av min kroppshydda tänker jag på sparkarna som för första gången kändes även på utsidan av magen igår kväll. Fränt! DS.

It’s a girl!

Efter dagens besök på USÖ:

Jag: Arvid! Det är en tjej!

Arvid: Mäh! Hon ska i alla fall heta Felix.

Det positiva är att han in alla fall inte bröt ihop över informationen att det med stor sannolikhet inte är en lillebror. Då kanske vi får leva med en kvinnlig Felix*.

*) Eller inte. Felix är ett av topp 1000 namn som inte kvalat in på namnlistan.